bedrövelsen är stenstor...

Kära stenklass, jag har något att bekänna. Jag har syndat.
Under lång tid har jag idag vandrat runt i havet (vars temperatur var 9 nyka grader!), böjt mig ner för att plocka upp de underbara små stenarna, som under årtionden hatats av min pappa, för att sedan... KASTA IVÄG DEM! STENHÅRT :O
Inte förens nu inser vad det är jag har gjort, och ska genast springa ner till vattnet för att klappa stenarna och hoppas att deras mamma inte såg på äkta Neideman-vis!


/ lilüü

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0